Zkojja snart 1 år <3

Vi e jättenöjda så långt för hennes fina vallegenskaper och trevliga personlighet.

Älskar nya äventyr och tar dem till sig med storm :)

Får e livet det ;)

Ja getter går an att se på oxå ;))

Massa funderingar som vi aldrig behövt ha förr. Att en vallhund/brukshund skall vara lagom förarmjuk, alltså ha will to please, är en femma, men att vara förarvek som brukshund e vääldigt svårt. Som vallhund funkar det mycket bättre, åtminstone för oss och Zkojja:)

Funderar hit och dit vad vår lilla underbara unghund Zkojja är och hur hon fungerar för hon är väldigt annorlunda hund mot vi är vana vid. Att hon som liten bebis i olika nya situationer ytor mörker mm som vi lät valparna undersöka och utforska var en orädd nyfiken valp som gillade nya platser utrymmen att spankulera omkring i bevisade alltid hennes lilla stump till svans som vispade runt så fort platsen var ny:) Hon skiljde däremot ut sig mer att hon som liten valp inte var snabb gå igång i kampen med trasorna som de övriga valpar. Det tyckte vi då inte spelade sååå stor roll i och med att hon hängde fast i morgonrocken byxbenen där bak på oss allt som ofta även i armen i ett hårt grepp som attans på oss.:)

MEN nu har vi lärt oss en sak,  att det e visst inte alls så lätt att med ett LÖST föremål få alla hundar att kämpa till sig då man e väldigt förarvek hund. Den förarvekheten märkte vi inte av alls förrän man börjar " träna/leka ordentligt med olika leksaker/trossar/bollar med utan lååånga snören mellan oss och lekprylen " att använda som belöning.

Kampa gör man helst inte med någon människa, de skall man enbart underkasta sig ju!? Att ta för sig på det viset är inte ok om man e en Zkojja,,,hon är alltås en för mjuk/vek hund i all träning utom i vallningen kan vi lugnt påstå efter att ha väntat och försökt förstå henne. Kampa slita dra i andra släktingar här hemma i nackskinn, ben, rida på hennes mor och mormor,,DET går bra, så inte ett dugg vek bland hundar, inte ens för mor och mormor ;P !

Då andra sliter sina hårstrån med deras unghundar så har vi verkligen denna gång fått behålla håret ;P Bra eller dåligt...Jo absolut bra i varadagen, men i träningen ( lydnad, bruks ) väääldigt svårt:/

Alltså, skillnad på att vara förarmjuk och förarvek hund är väldigt stor. Det vet vi i och med flera månaders träning och funderingar med andra och med oss själva.

 Godis klicker helt ok men inte WOW alla gånger det heller. Att erövra något en människa kastat iväg, måste verkligen bekräftas i Zkojjas värld,,att Yes,, Det e ok att dra iväg och sno bollen för husse / matte / annan person.

Att dra loss något ur våra händer är ojoj, får jag verkligen var det i början och så även nu ibland??

Zkojja är så svår att jobba med för få till som brukshund:/ MEN hon är mycket älskvärd med sin i övrigt trygga trevliga hund i alla andra situationer :) Ja WOW!!! Måste skryta över henne och Håkan oxå för jag tror att hon har stor potential som vallhund av den anledning att vi tycker att hon har såå många goda egenskaper i det gebitet helt naturligt:) Oftast Mycket bra avstånd, ( riktigt fin djurkänsla ++++ ) orädd i fålla, fina naturliga bågar med blick riktad utåt från fåren ofta till och med :) Alldeles lagom förarmjuk här för att funka bra. Trots förartryck i en del träningslägen så är intresset stort och bibehållet i fårhagen, snabb är hon då det behövs snabb som sjutton alltså : D

Visst blir vi ganska ( Håkans tränings/tävlingshund )  ledsna över detta med att bruksbiten troligen inte passar på den här tjejen i första hand, men vi gläds åt hennes mycket fina egenskaper som blivande vallhund kanske. Får bara hoppas att vår möjlighet och intresse, då mest Håkans intresse håller i sig för det här :) Han är den som e duktigast på vallning i praktiken här hemma och Zkojja bara älskar detta :)

För övriga valpar i kullen finns inte alls det här bekymret med att vara för vek..och eftersom vi har mor mormor och haft mormorsmor så vet vi att ingen av dessa tikar visat en sån här svår sida. Men självklart händer det att i kombinationer blir det inte helt som man tänkt. Detta med förarvekheten var helt omöjligt att förutse trots mååånga mysiga timmar tillsammans med valpisarna i hagen:) Konstigt problem kan vissa tycka, men vill man bruksa så är detta ett problem för att kunna utvecklas och ha viljan att kämpa för något.

Vi älskar henne som hon är såklart, men det e allra första hunden som våra tankar har burit iväg mot omplacering ( inte alls då till bruksintresserad ) ..Men nää tror inte alls det blir så i alla fall :) Nu har Håkan och hon det alltför Zkojj i samarbetet tillsammans bland fåren...Hoppas hoppas det håller i sig för båda två. Det är såå roligt att se dem jobba ihop :D

Tjingleing på er alla och lycka till med alla aktiviteter ni har framför er !